Idag sprang jag mitt första tjurrus någonsin. Jag hade fått äran att springa i Team Divines färger, även om jag inte officiellt var med i laget (sen anmälning). Detta var jag grymt tacksam för då de var så sjukt snygga!

Team Divine IF i snygga adidas-outfits

Lisa hade sytt snygga, matchande buffs

Allt bådade väldigt gott med solsken och glada människor. Vi var lite sena till starten och hamnade därför i andra startgruppen istället för första som planerat. Detta betydde att vi startade vid 12:15 istället för kl 12. Väl iväg kändes det bra och de första 3 kilometrarna var ganska lugna. Precis efter att jag passerat P, Anders och våra övriga supportrar vid 3-kilometersmarkören så kom dock första vattenhindret. Inte så farligt men vatten och lera upp till låren. Strax efter kom ännu ett. Vid det här laget sprang jag nästan själv då vi startade tidigt i startgruppen och jag och några få till hade dragit ifrån den stora massan. När vi kom till nästa vattenhinder sprang tjejen framför mig runt och en extrasväng vid sidan av. Jag tyckte det verkade onödigt då vi redan var blöta och leriga upp till låren så jag drog rätt på. Döm av min förvåning när jag plumsade i och inte bottnade! Simmade genom gyttjevatten fyllt med vita grenar som kunde liknas vid ben av döda djur. Huga! Simmade genom till andra sidan och kunde knappt komma upp då jag inte bottnade och det inte fanns något att skjuta från men lyckades tillslut dra mig upp. Efter detta blev det riktigt jobbigt ett tag då jag blev så tung. Både lera och vatten fyllde kläderna och det kändes som att jag vägde 2 kilo mer. Sprang på i något långsammare tempo. Kändes som att jag hade sprungit minst sju kilometer när jag plötsligt sprang förbi femkilometersskylten. WTF? Bara att fortsätta. Klockan hade ballat ur av all lera så jag visste varken hur långt eller länge jag sprungit.

Var lite orolig innan start då jag valt att springa i de nya icebugsen. Hade varit en del snack om att det inte skulle vara optimalt med spikar på skorna på berghäll. Skorna var dock helt fantastiska och jag behövde inte känna mig osäker på foten en enda gång, oavsett underlag. Såg andra som halkade till då och då men jag kände mig stadig som en elefant. Lika bra som fina…

Mina Icebug Heros-l

Efter ett tag började jag komma ifatt framförvarande grupp och när vi väl nådde den fruktade myren var det så packat med folk att jag inte själv kunde bestämma tempo utan det var bara att falla in i ledet. Detta höll i sig nästan hela vägen in i mål och det var lite av en besvikelse då jag fortfarande hade mycket energi att ge! Tyckte hindren på slutet var roliga men jag hade kunnat ta i ännu mer om det bara funnits lite utrymme…

Sprang i mål på 1:08:10, en okej tid och på plats 89 av 1094 i damklassen. Detta är något jag gärna gör om!

Före. Rosa och lila.

Efter. Jämnbrun men glad. Ursäkta leran på tänderna:)

En stackars tjej som druttat i ännu värre en mig

In action 1

In action 2

In action 3

Bild som visar hur djupt ned i leran jag var samt att jag skulle passa bra i skägg:)

3 people like this post.
Unlike